Leda

Jag har drabbats av leda. Det är inget kul att sticka. Inte det minsta. Har tillsammans med dagisfröken försökt klura ut vad som optimala vantar till små händer. Egentligen tror jag att vi kan enas om att svenskt klimat är total fel för små händer.

Undrar om inte jag och dottern ska gå till Marias garn på lördag - bara för att muntra upp oss en smula eller två? I en bok jag köpte om stickning till bebisar fanns ett par riktigt bra vantar, men 4,5 känns lite tjockt till så små händer.... och orkar jag skriva om mönstret... Nä det kanske blir bra med 4,5 trots allt.

Nästa lördag är det stickcafé och jag kan faktiskt gå! Jag hade rört ihop helger och det känns både jätteroligt och lite knasigt. Dottern tittade milt sagt trött på mig med orden, "mamma du behöver verkligen jobba igen, för du har ju blivit helt konstig!" Sant. Otroligt sant. 2 veckor och 2 dagar kvar.

En dag...

En dag när jag snubblar över ett par svettiga 45:or i hallen ska jag ta fram den här bilden. Lillebror prövar morbrors strumpor.

Toe up sockor

Jag stickar toe up sockor. Det är lika bra att försöka lära sig något nytt. Garnet blev ett snorbilligt raggsocksgarn från vårt lokala ICA. Sist stickade jag i bara ull och dem slet han ut på en timma. Nu blev det en ull-akryl blandning. Förhoppningsvis håller de aningens längre...

Nu återstår det bara att klura ut hur långa de ska vara innan hälen börjar, men min sambo aka fotmodellen får väl erbjuda mig foten ;o).

But here you pay in sweat

Alla har vi väl sett på Fame... där man betalar med svett. Eller hur?

Min lillebror har renoverat vårt badrum och här betalar man i hemstickade strumpor. Vad vill du ha betalt? Hemstickade strumpor. OK, det skulle vara helt ok... men nu har jag ingen liten lillebror utan en som har väldigt stora fötter. Storlek 47! Ni kan ju själva lista ut hur roligt det är att sticka strumpor i storlek 47... Men badrummet blir otroligt fint och eftersom talanger faller olika, så får han kakla medan jag stickar. Och för er som inte vet mäter en fot i storlek 47, hela 31 centimeter.

Men hade han sagt en hemstickad tunn tröja hade jag gråtit. För han är typ XXXXXL också...

Terapi-progress

Asymmetri är det värsta jag vet. Så efter att oket var klart och förlängt så har det varit lite marigt att få till det... Men nu är jag på gång och det blir otroligt snyggt, säger jag helt opartiskt.

Om jag hade en liten träl...

Skulle han (självklart är en träl en han) få nysta upp mitt garn. Det är så trist att nysta garn. Försökte att få herr Berg att förstå att nästa "must have" pryl i det här hemmet är en garnvinda och en sån där man nystar med. Han förstod inte det, antagligen beror det på att sådana där saker inte har sladd.

Min kofta fortskrider. Jag har gått ner i vikt men det har inte hjärnan hängt med på, så jag fick repa upp och börja om. Nu är det bara det att jag är för lång för mönstret, så här blir till att förlänga oket. Eller som sambon sa, vad roligt då räcker stickningen längre. Hallå, det finns fler projekt som jag vill göra...

Så där ja...

Nya stickor från Knit Picks. Härliga härliga. Nytt garn, Lucca från Marias garn och mönster från Knitty.

Och på sikt ska det bli en Therapi kofta. Mönstret är lätt att förstå och stickningen är jätterolig!

Synd bara att jag har behövt förstöra helgen med en massa badrumsrenovering nu igen. Men men... nu stundar bättre tider.

Sjalar

Kompissjalar. Mönster från Färgkraft, garn Vivaldi från rean under 2008. Passade storasyster och kompisen perfekt.

Krabaten

Krabaten föddes på juldagen och några små presenter har gått iväg med posten. Mössan är stickad i alpacka och Fabel, sockorna i Clown. Alltihop från restgarnslådan!

Sjal

Jag har stickat en sjal till storasyster. En illrosa sjal, mönster från Färgkraft. Nu är det bara det att storasyster har bestämt att hennes bästis också behöver en likadan. Tur att jag har två nystan illrosa garn kvar. Och stor lust att sticka en till. Eller hur...??

Kusinens väst

Kusinen har fyllt år och ska uppvaktas med en väst. Västen är från Drops senaste bebiskollektion och stickad i ett ullgarn, där färgen fick styra val av garn. Stickor nummer 4. Väldigt enkel och snabbstickad väst. Det blir nog fler av den!

Lillebrors strumpor

Lillebror har fått strumpor. Stickor nummer 3 och det estniska ullgarnet jag köpte på Syfestivalen.

Sammanfattning av 2008

2008 års Jag lärde mig
Under 2008 lärde jag mig äntligen att sticka med strumpstickor. Något som varit mest igelkottsliknande plågsamt tidigare.

Roligaste stickningen
Tröjan som var en födelsedagspresent till lillebrors första barnkalas. Stickningen var inte så rolig kanske, men den oerhörda tacksamheten för presenten var fantastisk.

Tråkigaste stickningen
Julklappsockor i storlek 47. Men presenten blev enormt uppskattad av mottagaren så det kanske uppväger lite grann.

Årets fynd
Närmare ett kilo estniskt 2-trådigt ullgarn. Det naturvita garnet ser för bedrövligt ut otvättat, men blir mjukt och jättefint efter tvätt och blockning. 25 kr för 100g, det kallar jag fynd.

Årets ofynd
Aracuniagarn i fel färg som jag inte alls är nöjd med att jag köpte. En härva kvar och varför en så tråkig färg?

2009

Under 2008 försökte jag att blogga om stickning, men jag tröttnade och raderade hela bloggen. Nytt försök 2009. Året har inte blivit så många dagar ännu, men på stickorna har det blivit ett par strumpor till lillebror och en väst till barnens kusin. I skrivandets stund väntar jag på två mönsterböcker jag beställt från Adlibris. En bok om barntröjor och en om vantar, sockor mm.

När jag till slut plockade upp några kartonger till från flytten under gårdagen, hittade jag en tröja jag stickade under studenttiden. Jag minns att den var vansinnigt rolig att sticka och jag har garn som passar, kanske att det blir en sån till mig under året. Men mönstret är gammalt, tidigt 90-tal så jag får nog göra en mindre storlek för axelvaddar och stort häng lär jag inte ta på mig nu.