Rea igen...

På drops garner...

Bomullsgarner den här gången och med tanke på att min stash mest innehåller ull, så skriker den efter bomullsgarner. Enligt KM så kan vi isolera huset med garn... och han förstår inget. Och jag menar så kallt som det är just nu så vore ju lite isolering på sin plats. Absolut!

Så det blir garn till en bolero till mig och ett rosa garn till den blivande brorsdottern. Min dotter tycker stickat är pinsamt. Det tyckte min mamma också, idag ångrar hon sig eftersom mormors tröjor visst var i det närmsta att likna vid konstverk. Varför finns det inga kvar? Det enda som finns kvar är broderade tavlor, i och för sig otroligt vackra - men stickat hade varit kul.

Sjalen artar sig. Däremot är jag lite purken på att garnet var skarvat mitt i. Lite långt att åka till Tallinn och klaga. Ja ja...

Jag ska bli faster...

och efter tjuvkoll så är det en tjej! Härligt. Så nu har jag och stortjejen frossat i spetsmönster och det är klart att tjejen ska ha en rosa stass. Självklart.

Morsdagspresent

Sjalen blev till slut en morsdagspresent. Det är bra med trädgård så att jag kan blocka i det fria. Torkar snabbt! Presenten blev uppskattad! Lillebrors tröja i doredo är klar och han har valt knappar själv, knappar med pippi (fågel) på. Lillebror har milt sagt pippi på pippi! På stickorna sitter nu en ny sjal i ett av garnen jag köpte i Estland. Och sen pågår en diagonal stickad halsduk i mjölkgarn.

Kan man annat än älska Tallinn...

Nej. Det kan man inte. Vilket ställe! Och det är helt och hållet det kvinnliga hantverkets förtjänst.

Mönsterstickade koftor, strumpor, broderier, vantar och.... raden skulle kunna bli enorm. Jag köpte mängder av garn från Aade Lõng, enfärgat och multifärgat i kopiösa mängder. Underbart ullgarn för under 25 kr hg. Helt otroligt! Jag har stickat i det förut och jag vet att det är ett bra och härligt garn.

Sen kunde jag inte låta bli att köpa en kofta till mig, en mönsterstickad som tydligen har sitt ursprung i en estnisk folkdräkt. Sagolik om ni frågar mig.... och priset... dröm. Även ett par svarta dubbelstickade vantar med broderi följde med hem. Lika ljuvliga till drömpris.

Jag har definitivt inte besökt Estland för sista gången. Nu drömmer jag om en ort nära havet som tydligen bara har hantverk. Och sen kan jag ju säga att Vana Tallinn och kohupiimakook lätt kan få mig att återvända. Även om det står en hel liter Vana Tallinn här hemma... och kohupiimakook har jag receptet på! (Estnisk färskostkaka)