I många år har min symaskin och mina quiltsaker stått oanvända. Först hade jag inte alls tid, sen hade jag en mycket klåfingrig liten son och ja, nu då. Jag tog komptimmar för att ägna mig åt lappteknik. Jag hade visst glömt bort att den apporterande odågan bor här. Han la sig direkt och tog en tupplur på tyget. Jag fick akta morrhåren så att de inte kapades... Men dagens höjdpunkt är i alla fall apport! Jag går ner och stryker, kommer upp och överallt har odågan burit runt lapparna. Ja, men visst. Det är ju helt logiskt att katter apporterar...
Det är tur att han är så otroligt söt - det har räddat honom många gånger! Lapptäcket börjar ta form. Och katten har morrhåren kvar!
Imponerande!
SvaraRadera