söndag 10 februari 2013

Maken

I och för sig är jag lite smått tacksam för att min man inte vill ha hemstickade tröjor... Det vore ett gigantiskt projekt.

Förra helgen var vi ute en hel del. Maken som aldrig använder vantar frös. Så frågade jag om jag kunde få sticka ett par vantar, då när han frös som värst. Jodå. På nåder. Så jag hittade ett svart Eskimo i garnlådan och stickade enligt ett mönster från Barbro - Lovvikavantar med resår. Ett mönster jag varmt rekommenderar. Jag har aldrig fått till så snygga tummar!

Maken blev glad för vantarna. Nu vill lillebror ha likadana. Men först ska Cousteau-mössan bli klar och sen den där Gotlandskoftan. Om jag har otur så kommer det att fattas så där 25 g garn. Stor lust att skicka efter ett 1hg... inte.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar